Modelland av Tyra Banks (2011)

Goodness great-shoes!” Varning: denna recension kommer att vara svamlig utan struktur.

Medan jag väntar på att min klasskamrat ska komma hem och rädda mig från #bokhyllefail2012 (försökte montera bokhylla från IKEA, men upptäckte att det är svårt utan skruvmejsel) så kan jag ju ta och utvärdera boken jag vet att ni alla vill veta allt om; ”Modelland”. Eftersom jag inte tror att så många av er egentligen tänker läsa boken (den är rolig för att den är så otroligt skruvad, men skulle inte rekommendera den – annat för ett gott skratt på andras bekostnad).

Åh, Tyra Banks, du härliga människa, tack för denna inblick i ditt huvud. ”Modelland” var precis som jag trodde att den skulle vara; helt spårat bat-shit crazy av episka proportioner blandat med endimensionella karaktärer och uttryck – för att inte tala om de s.k. ”sexiga” scenerna – som fick mig att rodna av pinsamhet.

Tookie de la Creme – ursäkta, Tookalatta menar jag förstås – är en Forgetta-Girl. Ingen verkar någonsin se henne, inte ens när hon står rätt framför dem – och tur är väl det, för de som ser henne gör ingenting annat än att anmärka på hennes osymmetriska utseende; ett grönt och ett brunt öga, en panna stor som en bålskål (jepp! pannan beskrivs som ”big as a punch bowl” vid flera tillfällen, ibland är det även inräknat huvudet), enorma fötter och frissigt, lockigt, rakt och afro hår, allt på samma gång.

I världen som Tookie bor så är mode allt. Liksom i Hunger Games så har varje område en egen exportvara, men istället för kol och spannmål så är det här skor, modetidningar och accessoarer som gäller. Höjdpunkten på varje år är den Reaping-liknande dagen där ett antal tjejer väljs ut och transporteras till Modelland, ett mytomspunnet land/träningsanstalt uppe i bergen, där de lyckliga tjejerna tränas för att bli Intoxibellas, de mest beundrade personerna i denna värld… med andra ord; toppmodellerna.

Som ni kanske har listat ut så hindrar inte det faktum att Tookie är en Forgetta-Girl och har ett konstigt utseende (som beskrivs sida upp och sida ner) henne från att väljas ut som en av Intoxibella-aspiranterna och boken handlar om… Ja, vad handlar den egentligen om? Att Tookie sakta börjar att få lite självförtroende, samtidigt som hon går på de konstigaste lektionerna jag någonsin har läst om. Det får ANTM att se ut som sansat och lugnt.

Världen som Tookie bor i verkar vara en framtida vision av vår värld – eller vår värld i en annan dimension – då flera av de länder som kastas omkring har tydliga kopplingar till välkända länder här. Jag har tidigare twittrat om iskalla och snöiga NorDenSwe (Norway Denmark Sweden?), spansktalande Texicoco (en tjej därifrån säger Hola amiga!) och Didgeridoo, ett land känt för sina surfstränder och djur med konstiga namn som ju bara kan vara Australien. Det var rätt roligt att ta och koppla ihop Tyra Banks egna länder med våra, men det hade varit så mycket bättre att bara slopa hälften av allt som nämndes om dem. Första hälften av boken är nästan bara en ordspya av episka proportioner där saker, uttryck (som Forgetta-Girl och Rememba-Girls, dahling, diverse världsdelar osv.) och regler slängs ut utan att någon har en chans att hänga med eller ens ett riktigt försök att förklara dem.

En sak som stod klart för mig ganska snart; Tyra Banks kan inte skriva romantiska scener. Ni vet den där kittlande känslan som ibland uppstår när bokens kärlekspar – eller två karaktärer som har någon slags kemi – befinner sig ensamma tillsammans och man undrar ”kommer hen att kyssa henom?!” (alt. högljutt utropar ”men kyss henom då!”). De scenerna ser lite annorlunda ut i Tyraworld. Rättare sagt; det är så obekvämt och löjligt att jag bara kan skratta, och skratta, och skratta för att jag finner det så pinsamt. Och inte pinsamt på det bra sättet, på det där ”nej, jag känner igen det här, gud vad hemskt det var att vara 16 år!”-sättet, utan på ett ”hur kan någon ha skrivit det här!?”-sättet.

I can’t wait to lose my lip virginity to you.” – Inte det minsta romantiskt, bara konstigt.

Close your eyes,” Bravo said, and Tookie did as she was told. She heard the sound of a whipped cream can shaking and instinctively opened her mouth just in time for Bravo to shoot a cold stream of whip onto her tongue. The tingles continued down to her hips. She then heard Bravo squirt some cream into his own mouth. And then…slowly, gently, Bravo’s soft lips touched hers. His lips parted and she felt something thick and slimy inside of her mouth. His tongue.

Jag tror att den önskade reaktionen är: aaaaw! Min reaktion: pinsam tystnad… sedan gapskratt. Seriöst, jag skulle inte för något i världen vilja delta i den kyssen. Och då har vi ändå utelämnat alla tumscener.

Jag vet inte vad jag gillar bäst; alla helgalna vändningar och stundtals ultravåld (som att folk blir misshandlade och nästan torterade mitt framför alla och att ingen reagerar) eller alla blinkningar till ANTM. Modellands gångtränare är häflten man och hälften kvinna och det är nog fler än jag som får upp Miss Jay i huvudet när Guru Gunnero dyke rupp. Det måste ju vara meningen. På samma sätt som att Tookie har ett hemligt skrivhäfte döpt till T-mail (Tookie Mail) där hon skriver kryptiska brev till folk och att en av de första testen som de unga tjejerna utsätts för är att genomgå make overs – där de svaga som klagar och inte klarar av sinanya utseenden blir utsorterade från utbildningen.

Ja, jag skulle kunna fortsätta det här inlägget hur länge som helst. Med alla konstiga mode- och accessoarliknelser, med alla endimensionella karaktärer (där den enda som har ens en gnutta till character growth är Tookie), med hysterin kring skönhet – och manliga muskler. Seriöst, jag blev lite lätt illamående av den objektifiering av män som sker i Modelland. Killar från manliga modellakademin Bestosterone struttar omkring i bar överkropp titt som tätt och får tjejerna att skrika av lycka och ropa, vad jag som tjej skulle tycka var väldigt kränkande, kommentarer efter dem. (Seriöst det är ”kolla de där bröstmusklerna!”-nivå på kommentarerna och ”give me some sweet loving!”).

Det som gör mig riktigt förvirrad är dessa små aspekter; objektifieringen, skönhetshetsen och den snäva mall över vad som är och inte är vackert. Försöker Tyra kommentera vår världs syn på dessa saker? Eller råkas de bara vara där? Ger jag boken för mycket kredit när jag försöker att få in en liten samhällsanalys? För jag vet seriöst inte var jag har Tyra, någonsin. Är detta hennes försök att på bat-shit crazy språk försöka öppna våra ögon? Eller gillar hon bara fina magmuskler väldigt mycket?

Modelland” är bat-shit crazy och inte läsvärd om ni vill ha bra litteratur. I början så var det rätt roligt att läsa och skratta åt Tyras knasigheter, men efter ett tag så började jag känna mig riktigt taskig. I efterordet avslöjar Tyra att det är planerat att bli en trilogi – för det är alltid trilogier – och jag vågar säga redan nu att jag kommer inte att läsa del två och tre. Tyra spenderar fyra sidor med att tacka alla möjliga människor (samt platser!) som har hjälpt henne och jag kan inte låta bli att känna mig lite ledsen för hennes skull; alla dessa människor och ingen verkar ha tagit sig tid att sätta sig ned med Tyra och säga ”hör du Tyra, om du ska skriva en bok så måste du knyta ihop trådarna lite bättre, förankra dina karaktärer och din värld lite mer och hålla dig borta från allt vad romantiska scener heter”. Det hade varit till stor hjälp.

Mest irriterande: “She made a mental note to herself to start spelling friends with four S’s, friendssss.” (Tookie har fyra vänner och därefter stavas friends med fyra S.)

Jag är ledsen Tyra, you are out of the running of becoming America’s Next Top YA author.

Update: Just ja! Jag får inte glömma Ci~L, den bästa av de bästa Intoxibellas (läs toppmodellerna). Som tar med sig fyra ”udda” tjejer till Modelland, som försöker att revoltera mot de snäva idealen och som straffas för det.  Så här beskrivs Ci~L; ”For she had shimmering caramel-colored skin, the very skin that had made trillionaires of quite a few CEOs of skincare companies. Full, soft-looking lips with the deep cupid’s bow that had inspired so many girls to wear Glow-Glow lip gloss. Large emerald eyes with mile-long lashes that seemed to look into your soul, knowing exactly what you desired – needed – at any given time.” Har jag nämnt att Ci~L även har färgat rött hår?  Och just ja, att Ci~L, den snälla Intoxibellan som ger alla tjejer chansen att nå toppen om hon ser något speciellt i dem, egentligen är Tyra Banks själv? (Spoiler: Inte konstigt att Ci~L slutar som drottning över hela modellvärlden…)

Ännu större chans är det att min teori stämmer när alla andra Intoxibellas verkar vara baserade på verkliga modeller. En annan Intoxibella heter Evanjalinda och bara måste vara Linda Evangelista, en heter Bev Jo och måste vara Beverly Johnson, en heter Kimora och är Kimora Lee. Sedan har vi Sindeesi, som jag med lite hjälp av en kompis har identifierat som Cindy Crawford (C = si). Sedan har vi en Simone, en Exodus och en Katoocha som jag inte har kunnat identifiera.

(För att inte tala om blonda Veekay från NorDenSwee som i mitt huvud har blivit Victoria ”Vicky” Silvstedt eller Franca från Cappuccina – som måste vara döpt efter Franca Sozzani, italienska Vogues chefredaktör)

Annonser

12 thoughts on “Modelland av Tyra Banks (2011)

  1. ”Jag tror att den önskade reaktionen är: aaaaw! Min reaktion: pinsam tystnad… sedan gapskratt”

    Hhhahahahahha exakt min reaktion när jag läste stycket du citerade.

    Alltså jag tycker väl det största mysteriet egentligen är… vem har gett ut detta?!

    • Det undrar jag också! Först så trodde jag att Tyra hade gett ut den själv, men det verkar som att Random House visst har gett ut den! Och det tredje mysteriet är HUR den kan ha hamnat på andra plats på New York Times Best Seller-lista :O!

  2. Hahaha det här är jätteroligt. Skrattade mig igenom hela inlägget. Skulle vilja sätta STORT TACK för att du läste denna och recenserade. Var så nyfiken men skulle aldrig orkat själv 🙂 De där romantiska scenerna alltså…HU 😀

    • Haha, tack så mycket! 😀
      Jag kände bara att jag var tvungen att läsa den, men så här i efterhand inser jag att det hade varit betydligt bättre att lägga pengarna och tiden på något annat 🙂

      De romantiska scenerna är det absoluta värsta med boken! :p

  3. Alltså, blev nästan sugen på att läsa boken nu 🙂 men kanske bättre att hålla sig ifrån det och lägga tid på att läsa bättre böcker…

    • Det är ju ett individuellt val – men om du känner dig ha tid och råd att läsa en, i mina ögon, helt genomtokig bok som du (läs: jag) måste ha skämskudde för att ta dig igenom t.o.m miljöbeskrivningar, så slå till 😀 Det kommer att bli en upplevelse för livet.

  4. Pingback: Mark Reads Modelland « Saras perspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s