En dag av David Nicholls (2009)

Jag kände mig ett tag som den sista personen i Sverige som inte hade läst ”En dag” (One Day) och när filmen dök upp så kändes det som att nej, det är nog dags nu. Dags för mig att läsa boken som blivit kollektivt kärleksbombad och sönderkramad i alla möjliga medier och kretsar; från bokbloggar och internetforum till mina egna vänner, de som jag inte har kontakt med genom Internet utan umgås med privat och som oftast inte brukar ha samma boksmak som mig. Alla verkar de älska ”En dag”.

Och jag då? Jag gillade direkt romanens speciella stil; de episodiska nedslagen i huvudpersonernas liv. I bokens första kapitel så får vi möta Dexter Mayhew och Emma Morley den 15 juli 1988, nyutexaminerade med hela livet framför sig och för tillfället liggandes i sängen i Emmas stökiga studentrum, upptagna med att diskutera framtiden. Längre än så går det inte och Emma och Dexter skiljs åt som vänner, ett radarpar; Dex och Em, Em och Dex. Varje nytt kapitel tar oss ett år längre fram, till 15 juli nästa år, och nästa, och nästa tjugo år framåt.

Det är en historia som verkligen fastnar med personligheter som inte är lätta att tycka om, men som man ändå bryr sig om. Jag kan avslöja att jag kände en blandning av avsky och medlidande för Dexter under stora delar av boken, en uppfriskande känsla.

Jag hade faktiskt lite dålig koll exakt vad jag gav mig in på när jag började att läsa boken. Jag visste grund premissen: kille, tjej, När Harry mötte Sally-liknande handling, nedslag på en dag varje år, men hade helt klart underskattat boken. Jag tänkte mig fluff – och fick smärta, vemod och vilsenhet, karaktärer som både är lätta att älska och bortstötande på samma gång och som känns så verkliga att man nästan kan ta på dem. Allt detta blandat med värme, humor och en känsla av att det ändå kan finnas ett ljus vid tunnelns slut.

Trots att jag gillade det speciella upplägget så hade jag i början vissa aversioner  I slutet av varje kapitel så utbrast jag ”men åååååh!” med stor indignation, för Nicholls är inte nådig utan han avslutar många av våra inblickar i Dexters och Emmas liv med cliffhangers. Sedan så vet man att det där kommer man aldrig att få se i första person, nej, utan bara läsa igenom kommande kapitel på jakt efter ledtrådar om vad som hände därefter. Efter ett tag så vänjde jag mig och kunde istället luta mig tillbaka och njuta, för så mycket berättas av hoppen. Det är lätt att se hur deras liv blir bättre eller sämre, hur de utvecklas och hur deras drömmar och planer inför framtiden förändras, hur de själva förändras, men hur de under allt det där ytliga, alla problem, fortfarande är Em och Dex, precis som den 15 juli 1988.

Annonser

3 thoughts on “En dag av David Nicholls (2009)

  1. Jag har den hemma.. men inte läst den än. Tror det skulle vara lättare om jag hade den på svenska men har den på engelska och har inte orkat börja 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s