Egoister och kärringar mot strömmen

Jag hittade detta inlägg hos Bokstävlarna (verkar inte fungera att lägga till länk, så: http://bokstavlarna.wordpress.com/2011/08/25/motvalls/) och det väckte en hel del tankar. Först och främst så vill jag börja detta inlägg med att förklara mig: jag har absolut ingenting emot Bokstävlarna eller personerna som har kommenterat och hållt med henne, utan det här ska handla om extremisterna.

Inget kan få mig så osugen på att läsa en bok som att precis alla skriver om den.” skriver Bokstävlarna i inlägget och på ett sätt så kan jag både förstå vad hon menar, och ställa mig helt främmande till det. Jag har aldrig haft problem med att läsa hypade böcker för att de är hypade och alla skriver om dem, mitt problem är att de har svårt att leva upp till mina förväntningar.

Något som jag däremot har svårt för är människor som ska vara så kärringen mot strömmen att de bara kan tycka om saker så länge som de inte får uppmärksamhet av den stora massan eller är sådant som andra grupper tycker om (alltså: inget ont om dig!). Jag blir nojig när saker jag älskar blir allmänt gods, för det innebär alltid att folk som inte respekterar dessa saker med en nörds fanatism börjar att bete sig på sätt som inte är acceptabelt i vissa sfärer (ex. med spoilers – såg nyligen en kille som spoilade The Red Wedding i en diskussion om ”A Game of Thrones” med förstagångsläsare och inte tyckte att han hade gjort något fel när de andra klagade). Annars så har jag inget som helst problem. I fallet med ”A Song of Ice and Fire” är jag bara glad att Martin når ut till så många människor för det är en underbar serie.

Mitt problem är de där människorna som bara gillar saker så länge som de får ha dem i fred. Första exemplet: känner en kille som älskade Kent – tills den dagen då Ingenting släpptes och de, enligt honom, hade sålt sig och började spelas på radion (själv vet jag inte var han befunnit sig de senaste 7 åren, för i mina öron så har Kent alltid spelats på radio). Inget ont om man slutar att gilla en grupps nya verk, för de har ju onekligen ändra stil, men han började konsekvent att hata ALLT som Kent har gjort – dvs samma låtar som han bara några månader tidigare hade älskat. Varför?

Exempel nummer två: när jag läste ”Sagan om ringen” för första gången för många många år sedan så hade jag en bekant som avgudade Tolkien. Denna bekanting var ganska mycket äldre än mig och hade läst böckerna flera varv, kunde tala alviska och var nästan som ett uppslagsverk när det gällde Midgårds historia. Så kom filmerna – och denna tjej överger helt plötsligt Tolkien och Midgård. Varför? Jo, hon ville inte dela världen med vanliga, dödliga, onördiga personer som inte ägnat böckerna en sekund innan filmerna kom. Så hon hittade en ny fantasyserie att älska istället. Jag kan för mitt liv inte komma ihåg vilken serie det var hon började att läsa – men för hennes skull så hoppas jag att det inte var ”A Song of Ice and Fire”, för i så fall så måste hon nog överge den nu också…

Jag vet inte, är det bara jag som inte blir upprörd när en av mina favoritböcker hamnar i en hype? Fast… min öppenhet mot hyper kan ju trots allt bero på att jag ofta läser böcker först efter att halva bokbloggarmaffian har läst och älskat dem…

(Däremot har jag lite utav en mental översittarattityd mot människor som upptäcker bra böcker efter mig – lite utav en: jag upptäckte den först och är därför högre upp i fandomhierakin än dig. Vilket är sjukt, då jag egentligen anser mig själv på botten av all slags kulturell hieraki)

Annonser

4 thoughts on “Egoister och kärringar mot strömmen

  1. Intressant inlägg!
    Och vad sjukt dåligt av killen som spoilade en av de mest omvälvande sakerna i hela bokserien! :O Inte okej!

    Jag skulle aldrig överge en älskling bara för att den blir populär. Jag hade läst Sagan om Ringen kanske 4-5 ggr innan filmerna kom, men jag tyckte bara att det var roligt att det gjordes så påkostade, tokepiska och vackra filmer av böckerna. 🙂

    För mig handlar det mest om att tröttna på en bok innan jag ens har läst den. Att jag läst/hört så mycket om den att det känns som att jag inte kan bli överraskad, inte kan läsa boken själv utan att filtrera den genom alla andras upplevelser.
    Jag har alltså mycket lättare med att en bok blir sönderkramad om jag redan har läst den själv, även om jag kan tröttna lite där också om det blir för mycket. Samma sak gäller filmer och tv-serier.

    • Jag vet! Jag blev riktigt förbannad! Så gör man ju bara inte.

      Filmatiseringar förstår jag om man blir irriterad på, för det är ju så lätt att de tolkar fel och visar fel och att världen får en skev bild av vad ens älsklingsserie/bok egentligen handlar om, men jag tycker att Sagan om ringen-filmerna är ovanligt bra, trots vissa ändringar. (De där vargarna i Two Towers har jag aldrig fattat varför de är med).

      Jag vet att jag uttryckte mig ganska luddigt, men som sagt; jag har full förståelse för varför man inte vill ta upp en redan sönderkramad bok (även om jag istället får panikkänslor och tänker ”aaah, jag måste läsa den nu innan ALLA har läst den”), det är de där människorna som släpper sina älsklingar som jag inte förstår.
      Fast samtidigt så är jag inte felfri. Jag var Twilightnörd av världsklass för några år sedan, men känner mig nu inte det minsta lockad av de böckerna. Vet inte om det beror på att jag tog på mig analysglasögonen eller om det var hypen som dödade mina känslor för bokserien.

  2. Håller med. Det är tråkigt. Då går man ju misste av mycket om man skippar det ”bara för att”.

    Däremot BORDE jag skippa många av de hypade böckerna, mina förväntningar blir så otroligt höga att jag blir besviken gång på gång, borde försöka hitta lite mer ”egna” böcker som inte alla läst och bara läsa de hypade böcker som jag är mest sugen på.

    Att sluta gilla något för att det blir populärt är ju fånigt.. Vågar fortfarande säga att jag älskar/älskade Twilight, även om filmerna har förstört minnet lite av dem (var några år sedan jag läste dem :P) och är trist när man hör så mycket skit om dem nuförtiden…
    Så kan förstå det delvis, men att bara POFF sluta gilla nått för att nu alla gillar det… Nä sånt håller jag inte på med =)

    • Jag älskade Twilight-böckerna på gränsen till besatthet förut, men sedan så läste jag en massa analyser och efter att ha läst böckerna 3 gånger så var jag nog ganska less – så jag började att se allt det negativa istället. Jag gillar fortfarande första boken, men blir så less på de övriga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s