Varför jag hatar Michael Gambon

Det här inlägget skulle ha hetat ”Varför jag hatar Harry Potter-filmerna” och handla om varför jag bojkottat de senaste filmerna och beter sig som en frustrerad tjur som har en skynkesviftande matador framför sig varenda gång jag ser Daniel Radcliffe. Det hade varit ett underbart skönt inlägg att skriva, där jag skulle ha kastat skit på allt som inte duckade tillräckligt snabbt, utan att ha det minsta dåligt samvete, för för mig så är bokfandomen och filmfandomen vitt skilda. Det skulle bli min hämnd…

… men sen så spenderade jag ju en lördagskväll tillsammans med min lillasyster och Harry Potter and the Deathly Hallows: Part 1, som andningspaus innan jag tog mig an slutstriden i bokoriginalet, och insåg att jag inte tyckte att den var såå hemskt. Den var faktiskt – och det tar emot att säga det – ganska bra. För en gångs skull så lyckades jag se bortom allt de hade ändrat och insåg varför de tagit bort vissa delar. Det fanns saker som jag puffade upp mig över, men inte så att det rök ut ur öronen. Och anledningen till detta? Jag tror att det berodde på att de fokuserade mer på trion än på effekterna i denna film och, främst av allt, för att Michael Gambon inte var med. Den enda gången jag blivit glad för att Dumbledore dog.

Om alla felaktigheter och viktiga karaktärer som har blivit bortklippta är ett rött skynke för mina ögon så är Michael Gambon kniven med vilken mitt tjurjag slaktas efter föreställningen. Varför? Jo, för att Michael Gambon har öppet skrytit med att han inte har läst böckerna och jag förstår att han skryter, för om han hade sagt att han har läst böckerna så hade ju genast misstankar om analfabetism uppstått.
Michael Gambon spelar inte Dumbledore. Seriöst, hur svårt kan det vara för regissörerna att säga ”öh, Michael, tagga ner lite!”? Hur svårt kan det vara för honom att se på de två första filmerna med Richard Harris som Dumbledore och försöka spela samma karaktär?
Exhibit A:

Låt oss nu ta en titt på scenen där Dumbledore frågar Harry om han har stoppat sitt namn i den flammande bägaren, direkt från boken:
Professor Dumbledore was now looking down at Harry, who looked right back at him, trying to discern the expression of the eyes behind the half-moon spectacles.
‘Did you put your name into the Goblet of Fire, Harry?’ Dumbledore asked calmly”.
Ehm, ehm.

Tacka vet jag Richard Harris!

För att fatta mig kort om varför jag inte tycker särskilt mycket om de andra Harry Potter-filmerna (de två första och nu även DH1 borträknade); de tar bort karaktärer som är viktiga längre fram och ägnar mesta tiden åt flashiga specialeffekter som inte behövts då Harry Potter trots allt är en historia om relationerna mellan karaktärerna. De förklarar knappt saker och litar på att tittarna har läst böckerna, vilket folk – som min lillasyster – inte har gjort, vilket leder till att många av sakerna de sätter in är helt obegripliga för dem. Och så förenklar de, och förenklar och förenklar för att kunna ha tid åt mer flashiga saker som flygande dödsätare…
Samt att ingen någonsin bär sina Hogwartskläder och Hermiones hår blir plattare och plattare för varje film som går.

Jag har inte sett Harry Potter and the Half-Blood Prince efter att följande konversation utspelat sig mellan mig och min syster:
Jag: Var filmen bra då?
Syster: Ja, fast lite läskig…
Jag: Vaddådå?
Syster: Ja, den var rätt läskig när Bellatrix brände ner Kråkboet
Jag: *kaboooom* (ljud när mitt huvud sprängs)

Fast efter att ha sett DH1 och inte fått ett exploderande huvud så kanske jag ändå borde gå och se DH2…

Annonser

2 thoughts on “Varför jag hatar Michael Gambon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s