Dead and Gone av Charlaine Harris (2009)

Ironiskt nog så är maj den månad där jag har hunnit läsa flest böcker hittills i år, om man nu inte räknar med januari där jag var hemma halva månaden och hade all tid i världen att läsa (samt inte hade någon TV, inget Internet och inget att plugga och alltså läste nästan varje ledig stund under nollningen). Riktigt ironiskt med tanke på all tentahets.
Dead and Gone” (ej på svenska) är den nionde Sookie Stackhouse-boken och trots att jag, vid ett tidigare tillfälle, sagt att jag inte gillar när tv- eller bokserier håller på för länge så måste jag erkänna att jag gärna vill ha fler böcker i denna serier. Som tur är så har jag ju två kvar att läsa – tionde är redan beställd och den elfte får jag vänta tills den kommer på pocket, men det lär väl inte dröja alltför länge. Sedan så får jag ju snart tredje säsongen av True Blood hemskickad, så lite har jag ju ändå kvar.

Varulvarna, de andra vardjuren och shapeshiftarna har kommit ut och världen är i chock. Sookie, Sam och deras övernaturliga vänner väntar spänt för att få se vilken reaktion som kommer att komma – kommer vardjuren bli fördömda av kyrkan, så som vampyrerna? Kommer de att bli fråntagna sina rättigheter? Trakasserade och dödade? Reaktionerna i Bon Temps verkar vara lugna – tills en av vardjuren och en bekant till Sookie dödas i ett hatbrott. Som om hon inte hade nog med problem så har ett krig startat bland feerna, och Sookie är mitt i skottlinjen.

Det känns inte som att det finns så mycket mer att säga som inte redan har sagts i de två tidigare recensionerna. Det känns tightare – fast här utsätts faktiskt Sookie för mordförsök och fysiskt våld i nästan lika stor grad som i de tidigare böckerna. Det blir även mer sex, men inte lika mycket som i ”Dead Until Dark” och ”Dead to the World” där man knappt kunde bläddra utan att få lite hett vampyrsex upptryckt i ansiktet. Fast… jag har väl inte något emot det. Egentligen.

För att sammanfatta det hela så vill jag dela med mig av de sista meningarna i boken, som jag har censurerat lite för att de inte ska spoila något: ””The vampire is not a bad man, and he loves you” Niall said. […] Then my great-grandfather was gone before I could ask him which vampire he meant.” Det är en bra sammanfattning inför nästa bok. Vem kommer det bli? Eric eller Bill? De som har läst mina recensioner av tidigare böcker vet nog vem jag håller på. (För er andra: det är Eric!)

Summa: 4

Kan även hälsa alla att det kan ta ett tag innan ni ser mig igen. Jag går nämligen i tentapluggsidé och jag vet inte när jag kommer upp till ytan igen – kanske imorgon, kanske på fredag nästa vecka. Vi får se. Ha det så bra så länge!

Update: Aaah! Och bara för att jag inte har tid så har jag fått ett mail att CDON har skickat tredje säsongen av True Blood till mig. Hur ska jag kunna hålla mig efter att ha sett det här: spänning, James Frain, Jason (”There’s werewolves? Bigfoot is he real too?”… ”Santa?”). Jag tror att jag kan gilla Alcide… fast jag har aldrig riktigt tyckt om honom. Eller jo, kanske i tredje boken (som den här bygger på), men inte efter det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s