Vad jag har för mig på dagarna

Jag vet inte vad problemet med mig är. Det är som att jag har ett blogg-centra i hjärnan, där uppläggning av blogginlägg och planering av tid som ska läggas på bloggen sker. Ett centrum som helt blir inhiberat direkt det kommer i kontakt med testosteron. De kemiska signalerna försöker att komma fram, men testosteronet binder till dess receptorer och signalen dör ut. Typ.

Jag hade en gång i tiden en annan blogg. Sedan en dag så slutade jag blogga och kom aldrig mera tillbaka. Varför? Jo, för att jag var helt utbränd i skolan… och för att jag hade träffat en kille och helt tappade läsförmågan och inte läste en bok på 5 månader. True story, som jag fortfarande skäms lite över.

Nu skulle jag inte vilja på stå att jag har träffat en kille i den bemärkelsen, per se, (höhö*), men det figurerar en person av det manliga könet i min vardag. Som tar upp en del av vissa kvällar i veckan. Och faktiskt borde lämna tid för mig att läsa och blogga – kanske inte 100 procent lika mycket som tidigare, men i alla fall 50 procent. Gör jag det då? Nej.

Vad gör jag? Har ingen jävla aning. Tiden bara går åt och helt plötsligt är klockan 23 och jag ska sova.

Fast nu får det vara slut på det.  Härmed gör jag mitt återtåg på bloggen. Denna vecka kan ni vänta er;

- ett inlägg om andra säsongen av Game of Thrones. Har sett de senaste avsnitten med en person som inte har läst böckerna och alltså inte har en aning om vad som kommer att hända. Det är JÄTTEROLIGT. Det är nästan bättre än själva serien. Jag sitter och gottar mig och är skadeglad och skrattar inombords nästan hela tiden, och varje gång han ska försöka förutspå vad som kommer att hända så håller jag mitt pokerface och tänker ”Oh, sweet summer child”.

Imorgon kommer att bli en stor dag för min skadeglädje. Dock: se upp för Theon-hatet! Jag har väl inte direkt försökt dölja att jag inte tycker om Theon och efter kvällens avsnitt så kommer nog fler att hålla med. Fråga; Hur ska de klara av plotten helt utan Reek?!

- ett inlägg om ”Thirteen Reasons Why” av Jay Asher… Om jag bara kommer ihåg vad jag tyckte om den…

- ett inlägg om White Collar. Kommer handla mycket om Matt Bomers charm och hur mycket jag älskar Mozzie/Stanford/Willie Garson.

- svaret på Louises utmaning!

. och sen; hyllningen av ”Eld”. Som jag fortfarande har 50 sidor kvar av. Trots den otroligt långa tid jag har tagit på mig att läsa den så måste jag säga att när jag väl har läst så har det varit omöjligt att lägga ned den. Tror att jag har läst de där 600 sidorna i totalt tre sittningar (okej, fyra med de sista 50 sidorna).

So stay tuned!

*Bara jag som förstår varför det där är så roligt. Typ skämt inlagda bara för min egen underhållning.